Ja överlevde denna dagen me. Men de va svårt å tro när ja låg i pappas säng förut å hade så ont så ja skrek! Vakna i natt vid ett av att tablettena hade slutat verka, hade bara en dos till å den skulle ja ta på morgonen. Låg vaken i flera timmar å vänta på morgonen. smärta. Efter ett par timmars pinande så blev de till slut morgon, tack gode gud! Give me some drugs! Men de va ju korkat av mig å tro att de skule bli bra av de. Klart de inte skulle, nä här ska vi pina henne lite till! Jävla skägg-get som sitter där upp å har nått emot mig! Kramp. Ja men visst!
De här börjar kännas lite lätt komiskt! Haha Fast de kan ja ju inte påstå att de gjorde förut. Ja fick alltså kramp i benet å de höll i sig i flera timmar. Ja va så trött så ja bara grina men kunde inte somna för de enda som fick bort smärtan någorlunda va om ja låg å tryckte foten mot sänggaveln. Efter andra dosen tabletter börja de försvinna å nu har ja sovit hela dagen. Men tro inte jävulskapet tar slut där... Nu har hela benet domnat bort! Ja kan gå på de(eller snarare stappla), men de känns som benet sover. Jävligt obehagligt! När ja trycker på de så e de lixom bedövat, ja känner ju att ja har ett ben, så helt borta e de ju inte. Så nu ska ja hälsa på farbror doktorn igen vid 7-tiden ikväll. De e en väldans tur att ja e i Lysekil hos far å mor så ja blir lite ompysslad. Fast ja vet inte om vi snart blir utslängda, Karlsson iallafall(kusinen från stan som morsan kallar han) han sköter sig tyvärr inte exemplariskt.

Tyck inte synd om mig, de gör ja å bra själv! hehe