Dålig självkänsla, ja eller va e problemet? Ja behöver feedback, goda råd å tips! HJÄLP!

Ända sen ja började att klara av å göra en komplett klippning så har de här hänt VARJE gång. När ja kommer halvägs genom klippen så börjar ja svettas å blir helt rosig om kinderna å VARJE gång tänker ja; "Faan va kass ja e, ja kan ju inget", "ja har förstört hans/hennes hår nu, va faan ska ja säga". De känns helt lönlöst å fortsätta, men VARJE gång har ja fortsatt för att sen stå där med en färdig klipp som ja e mer än stolt över! Ja blir lika chockad varje gång, " Men shit, va hände, har JAG gjort de?!" Å de blir ju bra, ja gick ut me toppbetyg( helt sjukt förresten, kan fortfarande inte fatta att de e sant...) ja KAN! Men varför blir de då så, hälvvägs genom klippen? Den känslan gör att ja blir döstressad å bara står å trampar å klippen tar mycke längre tid än ja hade kunnat klara de på!

Ja vet ju att de här e min grej å ja älskar de ja gör, men ja blir tokig, va ska ja göra....

"De som vanligt inte tjejen som skrivit brevet som e me i filmen...."

Nu ligger ja i flicksængen igen. Imorn blir de storstæd i trollhættan, å utgång i uddevalla de va gør længe sen!